Utflykt
Till att börja med har denna veckan varit väldigt innehållslös. När Rikard kom hem från Vemdalen så blev jag ganska snabbt smittad av hans förkylning. Så från mån-ons låg jag i soffan och snorade konstant. Men jag hade inte alltför tråkigt, vänner-boxen har gått varm.
Igår var jag inne i Göteborg på ett möte. Skulle ta mig till Järntorget. När jag väl hittade byggnaden och företaget så skulle jag upp till 8e våningen. Och jag och hissar går inte hand i hand. Trappor och jag gör det - men inte konditionen. Så jag fick snällt ställa mig i hissen. En liten, liten, liten hiss som skramlade och gnisslade. Trodde aldrig att jag skulle komma upp.
Väl på mötet gick det bra. Vi satt i en halvmåne och lyssnade på två kvinnor som presenterade sig själva och pratade om företaget. Och nåt som jag HATAR, är att prata inför grupp. Jag är inte blyg utåt eller osäker i såna situationer - men innerst inne skakar man ju som ett asplöv.
Så när de säger;
"Ja, nu har ju vi presenterat oss, så nu är det eran tur! Säg namn, hur gamla ni är och när ni trivs som bäst i livet".
Nejnejnejnejnej! Varför måste de ? Första tjejen som blev utpekad till att börja vägrade. Haha, ja jag förstår henne. Gillar inte alls såna situationer. Är alltid snabb med att bryta ögonkontakten då. Så man inte blir vald först.
Men jag sa nåt i stil med "Hej! Mitt namn är Cecilia Rasmussen och jag är 24 år, är från början ifrån Blekinge, och när jag trivs som bäst i livet så är jag där nere och hälsar på min familj".
Sen slängde jag en blick över till nästa person, så han skulle fatta att det är hans tur. Snabbt snabbt snabbt. Haha.
Men annars gick det bra. Fick skriva lite papper sen var jag därifrån.
Nu måste jag däremot göra mig i ordning. Ska ner till Nödinge och få lite papper påskrivna där..
//Cissi
Igår var jag inne i Göteborg på ett möte. Skulle ta mig till Järntorget. När jag väl hittade byggnaden och företaget så skulle jag upp till 8e våningen. Och jag och hissar går inte hand i hand. Trappor och jag gör det - men inte konditionen. Så jag fick snällt ställa mig i hissen. En liten, liten, liten hiss som skramlade och gnisslade. Trodde aldrig att jag skulle komma upp.
Väl på mötet gick det bra. Vi satt i en halvmåne och lyssnade på två kvinnor som presenterade sig själva och pratade om företaget. Och nåt som jag HATAR, är att prata inför grupp. Jag är inte blyg utåt eller osäker i såna situationer - men innerst inne skakar man ju som ett asplöv.
Så när de säger;
"Ja, nu har ju vi presenterat oss, så nu är det eran tur! Säg namn, hur gamla ni är och när ni trivs som bäst i livet".
Nejnejnejnejnej! Varför måste de ? Första tjejen som blev utpekad till att börja vägrade. Haha, ja jag förstår henne. Gillar inte alls såna situationer. Är alltid snabb med att bryta ögonkontakten då. Så man inte blir vald först.
Men jag sa nåt i stil med "Hej! Mitt namn är Cecilia Rasmussen och jag är 24 år, är från början ifrån Blekinge, och när jag trivs som bäst i livet så är jag där nere och hälsar på min familj".
Sen slängde jag en blick över till nästa person, så han skulle fatta att det är hans tur. Snabbt snabbt snabbt. Haha.
Men annars gick det bra. Fick skriva lite papper sen var jag därifrån.
Nu måste jag däremot göra mig i ordning. Ska ner till Nödinge och få lite papper påskrivna där..
//Cissi
