Olyckan är snabbt framme.
Jag ringde Rikard tidigt imorse och berättade att vår cirkulationspump krånglade imorse. Den låter jättemycket, knarrar och gnisslar. Den har hållt på så i några dagar så nu var det dags att byta den. Man vill ju gärna inte att den stannar för då börjar vattnet koka om man eldar. Vilket är riktigt otäckt! Hela huset börjar brumma och skaka. (Been there done that). Men den betedde sig mycket konstigt imorse, trycket sjönk, temperaturen ökade, och så började den knarra och gnissla igen och så höjdes trycket igen. Sådär kan man ju inte ha det..
(Cirkulationspumpen är den som pumpar runt varmvattnet i huset.)
Men den har suttit där i 20 år så den har ändå hållt mycket bra måste jag säga.
Så för 1 timma sen så kom Rikard hit med sin arbetskamrat Tony och började byta ut pumparna.
I alla fall så stod jag i pannrummet med Tony och tittade på när han bytte ut pumpen, medans Rikard försvann ut i bilen för att hämta nån skruvmejsel.
Men så hörde jag bara ett högt kvidande från Rikard när han var påväg nerför trappen. "Jaja, han slog väl i knät eller nåt" - tänkte jag. Men så började han pusta och stånka och fortsatte kvida. "Nu är det ren smärta"- förstod jag då för Rikard är INTE den som gnyr i onödan.
Han är gjord av sten min pojk.
Men inte nu - dessvärre..
Jag frågade "hur gick det?" - och ställde mig i dörröppningen och såg Rikard stå framåtböjd i trappan med foten uppe på knät. Och det enda han sa var "Jag såg den ju! Jag såg den! Varför i helv*te trampar jag där då!!!"...Och "Ooh nej! Usch, fy!" - sa jag (och satte händerna för öronen av nån konstig anledning) och då kom även Tony snabbt för då förstod han också att det var nåt väldigt fel.
Och det var det... väldigt.
Han stod med ena foten lutad mot knät och höll sig i husväggen, och under kängan så satt där en bräda.. AAAAAaaj!!
Så Tony tog fram kniven och satte spjärn mot sulan och började bända och böja brädan. Och stackars Rikard kved av smärta. Den brädan satt där.. Tillslut så lossnade den och Rikard slängde av sig kängan, och mycket riktigt, där var det spikhål... två stycken dessutom!
Och det var ju som ni ser inga små spikar heller.
Mitt stackars hjärta. Det får bli stelkramp för honom nu.. <3
(Cirkulationspumpen är den som pumpar runt varmvattnet i huset.)
Men den har suttit där i 20 år så den har ändå hållt mycket bra måste jag säga.
Så för 1 timma sen så kom Rikard hit med sin arbetskamrat Tony och började byta ut pumparna.
I alla fall så stod jag i pannrummet med Tony och tittade på när han bytte ut pumpen, medans Rikard försvann ut i bilen för att hämta nån skruvmejsel.
Men så hörde jag bara ett högt kvidande från Rikard när han var påväg nerför trappen. "Jaja, han slog väl i knät eller nåt" - tänkte jag. Men så började han pusta och stånka och fortsatte kvida. "Nu är det ren smärta"- förstod jag då för Rikard är INTE den som gnyr i onödan.
Han är gjord av sten min pojk.
Men inte nu - dessvärre..
Jag frågade "hur gick det?" - och ställde mig i dörröppningen och såg Rikard stå framåtböjd i trappan med foten uppe på knät. Och det enda han sa var "Jag såg den ju! Jag såg den! Varför i helv*te trampar jag där då!!!"...Och "Ooh nej! Usch, fy!" - sa jag (och satte händerna för öronen av nån konstig anledning) och då kom även Tony snabbt för då förstod han också att det var nåt väldigt fel.
Och det var det... väldigt.
Han stod med ena foten lutad mot knät och höll sig i husväggen, och under kängan så satt där en bräda.. AAAAAaaj!!
Så Tony tog fram kniven och satte spjärn mot sulan och började bända och böja brädan. Och stackars Rikard kved av smärta. Den brädan satt där.. Tillslut så lossnade den och Rikard slängde av sig kängan, och mycket riktigt, där var det spikhål... två stycken dessutom!
Och det var ju som ni ser inga små spikar heller.
Mitt stackars hjärta. Det får bli stelkramp för honom nu.. <3
