Lättare gjort än sagt!
I torsdagsnatt kom mina föräldrar upp hit till oss. Var lite jobbigt att sitta vaken det sista framför teven. Det drog rejält i ögonlocken vill jag lova. Men så vid 00:30 dök de upp. Jag är ingen nattuggla förstår ni kanske nu. :)
Det var så bra att de kom upp här på torsdagsnatten istället för att köra fredag morgon, för då går det ju åt nästan en halv dag bara till att köra hit.
Men nu kunde vi istället åka in till stan och shoppa. Vi åt även på kinakrogen mitt emot chilli. Det har blivit lite av en tradition nu. Men den lunchbufén de har är ju så vansinnigt god!
Jag hittade en hockeyhjälm. Som pappa var snäll och betalade. Sen kom vi hem vid 19.00 och möttes av en extremt hungrig och butter Rikard. :) Men vi började med middagen direkt, det blev kycklingbitar med potatisklyftor, grönsaker och pepparsås. Till efterrätt blev det pannacotta,.. och en äcklig sådan också. Vi trodde den skulle vara god, men den smakade precis som risi-frutti utan ris.
På lördagen så åkte vi lite skridskor! Jag var ju som bambi på hal is till en början. Jag spänner mig alldeles för mycket, är rädd över att jag ska ramla. Men ju högre fart desto mer flyt, helt enkelt.
Senare på kvällen så åt vi middag hemma hos Rikards föräldrar. Lika gott som vanligt!
Söndagen blev väldigt hux flux! Jag och Rikard skulle iväg på kalas i Färdsle, så mamma och pappa åkte hem vid 15:00. Men det var bara skönt för dom för att mamma skulle börja jobba kl 7:00 dagen efter och pappa hade ett fys-pass som väntade hos läkaren. Så det är ju skönt att komma hem i någorlunda tid, så man hinner varva ner.
Men de kommer upp hit vecka 7 igen! LÄNGTAR!!
På söndagkvällen var vi i Färdsle på 60-årskalas. Jättemycket folk och jättegod mat! Blir hungrig bara jag tänker på det. :) Det hade dom gjort jättebra!
Senare på kvällen så åkte Rikard och jag ner till rinken och åkte lite skridskor ihop med Anders och hans syster. Vi var där väl nån timma. Sen fick Rikard för ont i ryggen.. efter alla slagskott. Vet inte vad han har gjort, men på högra sidan nere i korsryggen så är han stenhård!
När vi gick och la oss den kvällen så hann vi precis slumra in och så ringde hans jobbmobil. Så då fick stackarn åka iväg på larm i Älvängen. Måste vara jobbigt med jour. Jag vet inte, men sömnen blir väl inte densamma. (?)
Idag så hade jag lovat Rikard att bära in den sista veden.
Jag har grämt mig lite över det och slingrat mig så mycket jag kunnat, men nu hade jag inga fler undanflykter. Haha. :) Jag trodde det skulle vara svintungt och gå hur sakta som helst, men när man väl körde igång så tog man tyngre och tyngre lass, och "vips" så var det klart! Så det känns riktigt skönt. :)
Men som sagt, det var faktiskt lättare gjort än sagt! :)
Nu ska jag börja med middagen. Skinkstek med potatis o sås. Yum!