Cezilija

ÅRET.
Hur har året 09 varit för dig? Upp och ner, fram och tillbaka och hit och dit.
Bättre än förra året? Nja, ungefär detsamma skulle jag nog säga.
Något du inte kommer glömma från 09? Ja, verkligen! Kaisa är förlovad och Anna gravid!
Har du flyttat under år 09? Nej det har vi inte.
Har du hittat en ny låt som du älskar? Det kommer ju nya och bra hela tiden.
Isåfall vilken? Nån jag gillar nu så är det ju Bad Romance.
Har du druckit alkohol? Japp.
Har du kysst en främling? Nej.  

KÄRLEK.
Hur har din kärlek varit 09? Bättre än någonsin.
Har du varit kär? Jag är jättekär.
Har du sagt jag älskar dig till någon? Ja såklart..
Har någon sagt jag älskar dig till dig? Absolut..
Har du haft ett hemligt förhållande? Nej.

HÄMND.
Har någon i din närhet tagit självmord? Nej.
Har någon i din släkt avlidit? Nej.
Har du slagit någon på riktigt med knytnäven? Nej.  
Varit i slagsmål? Nej. 

PERSONLIGT.
Har du gjort någonting du ångrar? Nej, inte vad jag kan komma på.
Isåfall vad? .........
Har du skämt ut dig? Det har jag med största säkerhet gjort!
Har du ljugit för en vän? Nej.
Har du varit ute en hel natt? Ja, i somras.
Har du blivit tagen av polisen? Nej.
Har du sovit i samma säng med någon av det motsatta kön? Ja. Varje natt.
Har du sovit i samma säng med någon av samma kön? Nej det kan jag inte komma på.

VÄNSKAP.
Har du träffat nya vänner? Ja.
Har du förlorat en vän? Ja.
Hur känns det? Vänskapen var inte ömsesidig, så dennes förlust och inte min.   
Har du fått tillbaka kontakten med en gammal vän? Ja.
Har du gått bakom ryggen på en vän? Nej.
Har du ljugit för en bästa vän? Nej.
Har du haft en relation med en vän? Nej.
Har du många tjejkompisar? Nej, men de jag har är de finaste jag har haft! Ever.

Efter att värmen låg runt 100 grader i vattentankarna igårkväll, så låg de imorse på ca 30 grader.
Kall natt?
Hell Yeah!

Men det var inte som efter en natt när vi bodde inne i Hålan i varjefall. Där ville man inte somna med vått hår. :) Nä, skämt å sido, vi hade det varmt i sovrummet. Men ut i köket ville man inte gå under hela vinterhalvåret ! I alla fall inte på morgonen...
Man bävade för det. Man visste ju att man var tvungen att stiga upp och elda nån gång. Men såfort man satte sin fot utanför sovrumsdörren så kände man hur knottrig man blev och håren ställde sig upp över hela kroppen! Sen slängde man ett snabbt öga på termometern som stod på fönsterbrädan, 13 grader!! Man vaknade i alla fall till! :) Att sätta sig ner på porslinsringen på toaletten var lika med att riskera urinvägsinfektion varje gång!
Ibland kunde jag stänga mig inne i sovrummet hela dagen och ha värmeelementet på! Var ju inte så populärt när Rikard kom hem från jobbet, runt 10 grader i hela huset och runt 40 inne i sovrummet! Hahaha! Ja jag veeeet jag var lat. Men det var så fruktansvärt drygt att asa den tunga korgen full med ved flera gånger! Och ännu värre att stå ute i snöoväder och hugga små stickor så man har nåt att lunta med.
Men när Rikard kom hem från jobbet så var han så snäll och gick ut för att hämta mer ved. Och de lassen han orkade ta på bara EN gång hade jag fått gå minst TRE gånger för att få ihop! Men lite snäll var jag i alla fall, jag vände golvlampan ut mot fönstret så han såg nåt när han stod ute i vedbon och skulle fylla korgen med mer ved. *garv!* !! Det är många roliga minnen därifrån! Just då mådde man ju skitdåligt och undrade VAD gör jag här ?! :) Men nu efteråt så var allt värt mödan för Rikard och jag kan ibland ha jätteroligt åt våra minnen därifrån. Kanske inte lika roligt när vi sitter med mina föräldrar och fikar och han berättar om detta med att jag inte orkade bära in ved alla dagar, men hade gärna värmeelementet på 40 grader inne i sovrummet! "Det är Cecilia det!! Enda ut i fingertopparna!" :) Ja de känner mig ju i alla fall. :)
Nu idag kan jag inte fatta att jag kunde bo över ett år där ute. Helt ärligt. Huset är fallfärdigt, snett och inte speciellt värmeisolerat. Elementen fungerade inte eftersom pannan var trasig, därför detta eviga eldandet. Det luktade fuktskadat, det fanns mycket möss på vintern, vi hade en mård som bodde inuti hustaket på vintern (säkert sommaren också), spindlarna var så stora så de hade hår på bröstet!, ibland hittade man mus-skitar inne i kylskåpet, långduschar existerade inte eftersom vattentanken bara rymde 50 liter, ville man ligga i lite längre så fick man sätta proppen i botten på "handikappduschen", och lägga sig ner i extremt ihoptryckt fosterställning med huvudet på kanten! *garv!*, Hade ni sett duschen så hade ni förstått hur roligt det måste ha sett ut! Men vad gjorde man inte ? Jag frös! Vi åt oftast inne i tvrummet, och bordet bestod av en blå bordskiva på ungefär 30*50 cm, och benen var gula. Nåt som Rikard snickrat ihop i slöjden då han var liten. :)

Ja herregud..

Men det hade sin charm också.
Det var lugnt och skönt där ute. Somrarna var U N D E R B A R A!! Det ligger ungefär 1 mil ut i skogen, man kommer dit på grusväg, bussarna går kanske tre gånger om dagen. Trädgården var mycket fin och stor! När man skulle gå till jobbet på sommarmorgonen så var det fortfarande lite morgondimma på åkern, hjortarna stod och betade, tusentals fåglar kvittrade och allt var bara... lugnande. Det existerar ingen stress där ute. Hade jag bara haft ett körkort, huset hade rivts och ett nyare hade byggts upp så hade jag lätt kunnat tänka mig att bo där inne. För de framtida barnen hade inte fått en bättre uppväxt...

/Cecilia

Somnade med huvudvärk igårkväll så jag känner mig helt tung i huvudet idag. Rikard försov sig till jobbet imorse, den klockan verkar bara gå och snooza tre gånger för sen ringde den inte mer, och både jag och Rikard somnade ju såklart om. Så klockan 7:15 ringde hans arbetskamrat, och då tog det fart vill jag lova. Inom 5 minuter var han iväg. Jag somnade om igen, så himla skönt - but not for long - klockan 9:00 imorse ringde Rikard och sa att jag måste gå ner och öppna dörren för rörmockaren. "Jaha.. *harkel*.. Å när kommer han då?"

"Ja, han står där ute nu"

OH! Bara rätta till frillan, ta på mig ett par mjukisbyxor och gå ner för att öppna dörren. Efter en timme var han iväg igen, men då var jag så pigg så jag gick ju inte och la mig igen.
Han sänkte trycket på vattnet, kopplade på elementet på övervåningen, sen ökade han trycket igen. Så det gick hyffsat snabbt.

Känns så konstigt, jag har inte pratat med min mamma på två dagar nu! Vi pratar i varjefall en gång om dagen och ibland flera gånger. Men nu har hon jobbat och varit iväg på tjejträff.
Och nu när jag ringde så svarade ingen, så hon är väl på jobbet igen.

Förresten så ligger snön vit på marken här uppe! Började igårkväll och det snöar fortfarande. Så himla mysigt. Bara till att hålla tummarna för en vit jul i år, men mycket kan hända innan dess. Kanske bara blir brunt slask av alltihop...

Har ni hört den nya låten med Alicia Keys förresten? Mycket bra!
http://www.youtube.com/watch?v=nnv6tV47500


Nu får väl jag sätta lite fart på denna dagen.

/Cissi

Det första jag gjorde i söndags var att ringa hem till mamma och pappa o berätta vad vi skulle göra under dagen. Pappa gav upp ett "ynk" och ville ju också följa med.
-"Men om jag kör nu så är jag där kl 15:00, ni kan väl vänta"
Han skämtade, men innerst inne ville han såklart vara med.
-"Du får komma upp och vara med nästa år"
-"Nästa år! Det är ju ett Helt ÅR kvar"
-"Men hur ofta behöver du en julgran då?"
-"Men vi kan väl hugga en på skoj?"

Hahaha! Pappa blev så avundsjuk när jag berättade att vi skulle ut och hugga en egen gran och grilla korv med Ammi och Kalle.
"Det är ju så julen ska vara" sa pappa. Jag håller med, synd bara att de inte kunde följa med.
Sen kopplade vi på släpet, plockade upp Berra och begav oss ut i de äkta ur-skogarna här uppe. Skogarna hemma i Blekinge är inte alls som de här uppe. Här är det äkta trollskogar. Väldigt höga berg, tjock grön mossa och bäckar som rinner ner för bergen. Väldigt fint.
När vi kom fram till stugan så låg det lite is på sjön. Det hade varit ganska kallt om natten, så vi paltade på oss ordentligt med underställ och vinterjackor.

Kalle begav sig av för att leta upp en julgran till dom, Ammi och jag plockade ris och lingon, Berra och Rikard fyllde släpet med ved. Efter det var klart så gav vi oss ut för att hitta en gran till oss andra. På vägen dit så mötte vi Larsa och Mariette med barnen. De hade hittat två jättefina julgranar, riktigt täta!
Precis en sån vill jag ha, tänkte jag. När vi gick runt bland granarna som de hade planterat så fanns det hur många som helst att välja bland. Kalle hittade en, men Ammi ville ha den bredvid, så då tog jag och Rikard den första. Men den får ni se bild på sen när den är klädd och fin! :)

Sen var vi två man på varje gran och bar upp de till vägen. Haha, trodde jag skulle avlida! Det krampade rejält i låren. Det var ju inte precis plant om jag säger så. :) Upp ner, upp ner. Och Upp är inte som hemma.. utan det är UPP! :)

När vi kom tillbaka till stugan så grillade vi korv i kaminen. Var skönt att komma in i värmen.
Sen efter det så lastade vi granarna på veden och körde hemåt.

Efter fikan hemma hos Rikards mormor och morfar så åkte vi hem och började göra julegodis. :)

Bilder kommer här...


Berra och Rikard påväg nerför bland gran-planteringen.



Ammi, Kalle, Rikard och Berra.



En fin gran men ingen ville ha den :) Kanske fanns nån bättre....



Rikard sågar ner vår valda gran, fyllig och fin! Tur vi har högt i tak här hemma, så den går nog in! :)



Kalle med deras gran!



Ammi kikar på gran!



Berra och Rikard.



Kalle grillar korv. Nu hade vi kommit tillbaka till stugan.



Kalle och Ammi!



Trött surunge =) haha! Väldans gnäll på honom inne i stugan.



Berra och Rikard ser till så att alla granarna kommer på plats och sitter fast.

Det där var allt jag hade för denna gången, julgodiset lägger jag nog in en annan gång för dom ligger fortfarande i kameran..

//Cissi

 
Bara en glimt i era ögon..
Kan krossa min sorg..
Bara ett leende på era läppar..
Kan fylla den med glädje..
Bara om ni är beredda att kämpa..
Ska jag hjälpa er..
Bara en kram från er..
Värmer mitt hjärta..
Bara att se att ni har det bra..
Kan göra mig stark..
Bara vårat blod..
Kan göra oss till syskon..
Bara döden..
Kan skilja oss åt..

Linda & Christian

Till att börja med kan jag skriva: JAG ÄR SÅ SJUKT BRA OCH NÖJD!

Imorse gick Rikard till jobbet innan 7.00.
Jag somnade om eftersom jag inte skulle vara i skolan förrän 10.45.
Innan 8.00 så hörde jag hur "nån" var inne i huset. Blev helt iskall i hela kroppen. Hörde hur någon gick nere på nedervåningen. Alltså, jag blev så fruktansvärt rädd! Rikard var ju på jobbet, vad skulle jag göra?! Och målaren hade sagt att han inte skulle komma förrän runt middag idag.
Men så hörde jag hur han kom upp på övervåningen och gick in i gästrummet och började jobba. Självklart var det målaren men man blir ju sketrädd när han inte gör sig till känna. Fast det måste blivit något missförstånd, han trodde nog att jag redan var i skolan.
Jag steg upp och gjorde mig i ordning.
När jag kom till skolan så gick jag in på Biblioteket och skulle skriva ut mitt arbete. (+ kopia till läraren). Fick även ett låne-kort på köpet, det är ju alltid bra att ha. För framtida behov också.
Skrev ut mitt arbete, gick och köpte frukost, och började läsa igenom det lite och strök över viktiga saker.
Klockan hann bli 10:50, men läraren hade inte kommit. Dessutom var det bara jag och en kille till i klassen som stod och väntade. Vart var alla andra? 
Men tillslut så dök läraren upp och sa att seminariet skulle vara på måndag enligt planeraren. Så då hade både jag och denna killen missförstått "eget arbete", som att det var då vi skulle hålla föredrag om våra arbeten.
Men jag var ju redan klar och redo! Skulle jag bara åka hem igen då eller?
Men då sa läraren att "jag är här idag för att de som vill ska kunna hitta mig och fråga något om de behöver, men vi kan köra era arbeten nu, om ni känner att ni klarar det idag?" JA FÖR TUSAN! Vill ju inte åka tillbaka på måndag igen.
Den andra killen var dock varken redo eller klar, så det blev bara jag och läraren. Vilket kändes skitbra! Så man inte skulle sitta och bli illa omtyckt av sina egna åsikter av de andra. Haha.
Men då började han med att fråga "Jaaa, och vad är ditt problem?" - ringde lite komiskt i mina öron så jag började mitt arbete med att börja flabba! Good work Cissi!!
Men jag började prata på, allt bara rabblades ut, och jag blev lite förvånad över mitt egna ordförråd! Men läraren gillade det så han bombade ner mig med motargument, och jag stretade mot med ett argument som jag minns att Rikard hjälpt mig med; "Jaha, och om en liten pojke på nyss  fyllda 18 år skulle slå ihjäl en gammal tant, och kanske aaaaldrig göra om ett brott igen, resten av sitt liv, vad skulle då samhället tjäna på att han skulle gasas ihjäl?"... Och där fick min lärare tunghäfta, han nickade till med huvet lite på sne och log. GOT YA! Gud vad nöjd jag kände mig där. Det var inte mitt argument, men vad spelar det för roll? Ett lyckorus gick genom hela kroppen, jag Cecilia, hade just fått min samhällskunskapslärare att få tunghäfta.! Obeskrivligt.

Debatten skulle hållas i 5 min, men jag är rätt säker på att vi höll på längre än så. Tillslut avslutade han rätt upp och ned med: Ja! Detta var mycket bra! Du klarar dig!
Klarar mig? Jag skulle haft medalj för det där...

Nä, men det kändes väldigt bra. Fastän jag 5 min innan vi startade hade tappat ena linsen och därav såg allt på pappret helt skevt..suddigt och skarpt..  Men jag var så oblyg och kände mig så pass bekväm, så jag behövde aldrig titta ner i papprerna, däremot tittade jag in i hans ögon hela tiden. 

Ja jag är så nöjd!! 

Nästa vecka är det sista provet i naturkunskapen. Sen är jag klaaaaaaar!!!

//Cecilia

 

Har haft en extremt lugn dag idag. Snickar-Christian har varit här och spikat upp de sista listerna. Motion har han i alla fall fått för han sprang upp och ner för trappen hundrafemtio gånger. Men ett bra jobb har de gjort. Imorgon kommer målaren hit kl 7:15, så jag får se till att vara uppstigen då och släppa in honom.

Nåt jag inte berättat var att jag och Rikard köpte en halv gris i helgen. Så nu har vi kött för ett år framåt! Herregud vad mycket kött det är. Fläsk, färs, kotlett, filé, schnitzel, grytbitar, karré m.m! Så Kalle fick köra och hämta vår andra frys inne i huset i Hålan (där vi bodde förut), så vi fick plats med all mat.

I helgen vill jag gärna baka och göra julgodis. Och det ville Rikard också, så det ska bli mys.

Jag fattar det inte, jag har varit så himla trött idag! Men jag har ju inte gjort något, så när Rikard kom hem från jobbet så mös vi ner oss i sängen. Om jag lägger mig med ansiktet mot hans bröst och han håller om mig så tvärsomnar jag direkt! Och det gjorde jag... sov nog i en timme. Rikard har jobbat hela dagen och han somnade inte. Jag behöver nog lite järn i kroppen! Så jag vaknar till om dagarna.

Mamma och pappa har bröllopsdag idag! 20 år som gifta!!! Inte illa det inte. Så de skulle ut och äta ikväll, och pappa hade kommit hem med 10 st röda rosor efter jobbet! Love is in the air... da da daaa daa! :)

Jag kommer ihåg den dagen när de gifte sig. Var ju lite över 4 år då. Minns det bara i små drag.. grå ful heltäckningsmatta i rummet där vi fotograferades, alla svarta sladdar över golvet, Jörgen och Marita som vittnen, när vi kom hem så hade mammas arbetskamrater pyntat hela vår trädgård med apelsiner och toalett-papper. :)

Sen minns jag inte mycket mer än det jag sett på fotografierna.

_________________________________________________________________


Ikväll så har jag lagat middag, det blev wokgryta med ris. Har diskat upp allting, dammsugit nere på nedervåningen, så nu ska jag snart dammsuga här uppe också, får vä vara lite städat tills målarn kommer.

Så jag får väl sätta lite fart.... sen ska jag ner i duschen... och lägga mig framför en film... naaajs

sov så dåligt inatt. vände och vred. vaknade av en mardröm, var jagad. blev beskjuten av ett hagelgevär i benet. och hur ofta jag än drömde om det, så hann jag aldrig ta mig in till närmsta granne. planerade min flyktväg ordentligt. när han var inne i huset, helst på övervåningen, så skulle jag smita ut genom källardörren, med katten under armen och springa så fort benen bar mig. men hur snabbt jag än sprang så var han bakom mig på två röda sekunder.
vad ska man göra om nån tar sig in i huset? ringa sos men man kan ju inte prata så högt. tänk om de inte hör en och så måste man vänta på att de ska spåra ens mobil. tar det lång tid?
tänk att stå där, ute, i kylan, halvnaken på natten, panik i kroppen, med ett siktande hagelgevär mot sig. vad gör man?

jag är bara orolig efter det jag fick syn på igår. man vet ju egentligen inte hur långt en människa är villig att gå. hur sjuk en människa kan vara. jag blottade hans mörkaste hemlighet för tre år sedan. en hemlighet som aldrig skulle få komma fram. dagen efter var det på radion, sa min mormor.

sen dess har det varit tystnad.

tills igår.

Dödsstraff ska ju endast gälla om man har tagit en annan människas liv. Tycker jag. Har du rånat fru Larsson så ska du ju såklart inte avrättas.
Nej detta är svårt upptäckte jag. Jag kanske är emot dödssraff ändå? Men dödsstraff minskar inte på brottsligheten, snarare tvärtom. Titta bara på Kina, dom står för hela 76% av alla avrättningar som sker. Och hur många tror ni inte har blivit oskyldigt dömda där...?


Personer som förtjänar att avrättas är de som utnyttjar systemet och mycket väl Visste vad de gjorde.
För där är Sverige svagt, att varenda dåre döms till rättspsykiatrin. ("Dåre").
Har du lockat iväg en liten flicka/pojke från skolgården för 10 kr och sen våldtar denne, så ska du döden dö.
Hur sjuk i huvudet du än är.


Jag är nog mitt emellan för och emot dödsstraff.
Brott föder brott.

/C