Igår när jag kom hem från skolan så satte jag mig ned direkt och började med den första (av två) insändningsuppgiften. Igår satt jag ner i 6 timmar och idag 5 timmar. Men nu är även den andra uppgiften färdig. Det är mycket "reflektera över" och "förklara". Därför tar det sån tid. Men nu har jag 1 månad på mig att fixa instuderingsfrågorna och läsa på till provet. Känns urskönt!!
Och jag är sån att jag kan inte bara sitta ner och mala i en bok i flera timmar. Då fattar jag ingenting av det jag precis läst. Utan det gäller att skriva ned svaren för hand, och även rita. Gärna med färger och markeringspennor.
Men alla lär sig olika. Jag genom att skriva själv och använda färger. Rikard är helt tvärtom, han är "mala-igenom-boken" och så fastnar det direkt. Så avundsjuk på såna!
Igår på jobbet så måste jag ha ätit något olämpligt till lunch. En macka med bacon och kyckling från Espresso House var ju lockande, men herregud så dålig jag blev!
Satt i telefon med "en kund" och kände att det var som jag fått en värme-bomb exploderad inom mig. Hela jag blev jättevarm! Började kallsvettas! Och så fick jag en ordentlig magknip. En sån där magen gurglar och det värker ut i ryggen. Jag kände bara att jag var tvungen att skynda mig igenom samtalet för annars hade jag sk*t*t på mig!
Och man kan ju inte precis slänga luren i örat på de heller..
I alla fall så hann jag på toa med nöd och näppe. Och när jag tittade mig i spegeln så var jag helt rödflammig. Vad fasen kunde det vara?
I bussen på väg hem mådde jag ännu sämre. Mådde illa och svettades. Gjorde felet att glo ner på mobilen och hade jag inte fäst blicken snabbt framåt igen så hade det definitivt hänt en olycka. Satt och funderade på om jag hade behövt kräkas, vart jag skulle göra det då? Ska man skrika "STANNA BUSSEN!" eller ta papperskorgen vid utgången?
Klarade mig i alla fall hem till Skepplanda, och när jag gick från hållplatsen och hem så kändes kylan skitskönt. Började må bättre, men så kom jag hem och då flög det på mig igen..
Men jag lyckades tvinga mig själv till sömn, inte för att det har blivit många timmar inatt, så jag mår ju därefter.
Pretty pretty please, if you ever ever feel Like you're nothing, you're fucking perfect to me You're perfect, you're perfect! Pretty pretty please, if you ever ever feel like you're nothing You're fuckin' perfect to me...
Har ni hört den nya låten med P!nk? Skitbra! Musikvideon är också väldigt gripande.
Tycker all hennes musik är jättebra. Och när Linda, Lisette och jag var och såg henne live på Ullevi förra sommaren så var hon helt fantastisk! Bara hennes entré var skitcool!
Och sommaren innan det var Linda och jag på Ullevi och såg Madonna live! Och hon är verkligen Queen Of Pop! Känner mig duktigt nöjd med att jag har sett en av världens största artister! Och det är heeelt otroligt vilken form hon är i. Hon är lika gammal som min mamma, men ser ut som en extremt muskulös 30-åring.
Och vet ni hur hon bl.a håller sig i form?... Med pilates! =) Haha!
Igår var jag på jobbet. Målet var 16, men jag satte 17! (BONUS!) Sen jag började jobba där har jag misslyckats med målet bara en gång. Så jag är mycket nöjd. Igår fick vi dessutom löneförhöjning. (Den hade iofs kunnat kvitta) - men sen blev vi bjudna på bufé och dessert. (Italiensk salladsbufé med pannacotta till efterrätt). Så skulle man haft det varje kväll.. :)
Gratis är gott!
Får se om maskinen är klar nu sen ska jag ta mig förbi brevlådan och vidare till jobbet.....
Var med Mariette på pilates i söndags. Och det var SÅ roligt att jag ska fortsätta med den kursen! Jag hade ju mina aningar vad det skulle handla om. Och OJ vad fel jag hade! Det var ren råstyrka, balans och uthållighet. Varenda muskel i kroppen skrek av smärta och svetten pissade. Man använder muskler man inte ens visste man hade!
Men det var riktigt roligt. Dels för att gänget man tränade med var jätteroliga och skojade när de inte pallade, bollar som studsade iväg, pinnar som trillade ner från ryggen, och så hörde man när nån säckade ihop på golvet i en stor pust! (Jag - flera gånger).
Dagen efter bestod av att gå runt som en 90-åring. Kom knappt ur sängen på morgonen. Konstigt nog gillar jag den känslan. Då vet man att man har gjort nytta! :)
Men sån träning är extremt viktig för kroppen. Man tränar alla de viktiga musklerna i kroppen såsom mage och rygg. Och så tränar man sin balans.
Det som var en rejäl utmaning var när man skulle stå på bollen - på alla fyra. Du spänner f-n varenda led och muskel i kroppen!! Allt för att inte ramla av. Haha!
Nejmen det var skitskoj! Nu väntar jag bara på klartecken från instruktören så jag får börja. :)
Det är en man som utsätter sig för värkar som en kvinna går igenom när hon ska föda barn.
Jag har fått berättat av bekanta, vänner och familj att många av de minns inte ens de sista timmarna när de födde barn. De stängs av, det blir svart, de får black-out pga den outhärdliga smärtan.
Denna mannen testar i alla fall.
Kan ju säga att en kvinna som föder sitt första barn har värkar allt mellan 9-24 timmar. (I vissa fall fler timmar).
- sommarkväll. - onykter. - lättklädd. - värme. - ljummen öl. - ett band. - nyklippt gräs. - mygg. - en brasa. - havets brus. - inga bekymmer. - massor av garv. - trilla ihop utan skador. - oändlig vänskap. - smacken från sandaler mot bar fot. - cidern gömd i buskarna. - vinet man delar på. - dansa. - cigarettröken. - ryset från kall vind mot varm kropp. - ögonkontakt. - grymt onykter, men ändå sätter man flaskan mot läpparna. - vinglet. - minglet. - solbränna. - önskan om att kvällen inte ska ta slut.
Men så tillslut... I bilen påväg hem. - Soluppgång.
Råkade ut för en litenolycka igårkväll när jag duschade. Satt ner i duschen och såg till så att jag inte kommer bli Chewbacca om några veckor. Jaja, ni fattar.
Handen kom i alla fall i vägen, och jag känner hur rakhyveln sätter sig i lång-finger-nageln, och av ren reaktion så rycker jag åt mig handen... Varav bladet går Ännu djupare!!
Jesus!!!
Trodde fingret skulle ryckas med. Pissade blod. (Men så ser det ju mycket värre ut för det var blött).
Annars händer det inte mycket ikväll. Är ensam hemma. Och har precis hällt i mig en flaska vin. Gjorde i alla fall denna ensamma kvällen lite roligare. ;) Rikard är nere på handboll i stan. VM på (i?) Scandinavium.
Detta är något som jag har tänkt på sen ca två år sen tillbaka.
Det hela började med att jag jobbade på Aero-Spray sommaren -08. Det blev sjukt varmt inne i industrin så alla hade vattenflaskor.
Och - out of nowhere, så är jag nära att svälja min tunga när jag dricker vatten. Blev klart helt iskall i kroppen och började kallsvettas - sketrädd med andra ord. Tungan var långt ner - och den "sög" sig liksom fast i mandlarna, så när jag spände tillbaka tungan (eller hur man säger) - så blev det ett slags "plopp"-ljud.
Ni fattar inte den rädslan. Det började sticka i både händer och fötter.
Sen dess har jag inte kunnat dricka normalt. Är livrädd - faktiskt. Så varje gång jag ska dricka ett glas vatten så spänner jag tungan framåt, för att försäkra mig om att inte svälja den.
Det har hänt kanske fem gånger till efter den händelsen. Senast igår. Jag stod i köket och drack ett glas vatten, tog klunkarna lite för snabbt med iver (var så förbannat törstig), och känner att tungan är påväg att sväljas. Man blir livrädd! Skjuter ifrån sig glaset och hostar till, samtidigt som man pressar tungan framåt mot nedersta tandraden med full kraft.
Man har ju hört att "strängen" under tungan ska förhindra att man inte sväljer den. Men jag har ingen sån sträng.
Vet inte om det är psykiskt, men det är så förbannat jobbigt att oroa sig hela tiden.
Folk som blir medvetslösa sägs ju slappna av så pass att tungan kan "glida ner" i halsen. Strängen ska ju förhindra detta - så det lugnar ju inte mig precis.
Inte för att jag planerar att bli medvetslös, men man vet ju aldrig med säkerhet.
Så om jag mot all förmodan skulle råka ut för något och bli medvetslös - snälla- alla ni som läser!...
Jag hade århundradets pms-humör igår. Och Rikard bara äääälskar att reta en (mer än vanligt) då. Det är ganska otroligt att kroppen kan påverka ens humör på det viset.
Innerst inne tänker man ju "men skärp dig! sluta lipa" - Men så knäcker ens egen tanke en och man ser sig som ännu mer värdelös som inte kan sluta gråta - och därav börjar gråta ännu mer. Haha!
Och Rikard är ju expert på att peka och skratta vid fel tillfällen. Vilket utlöste ännu fler gråtattacker.
Igår låg vi i soffan. Eller jag låg i soffan, han låg på mig och retades. (Det är inte lätt att knuffa bort 110 kg). Och han kittlade mina lår och jag skrek i panik! Först asgarvade jag och skrek "sluta! jag kissar!" - men det avskräckte inte honom utan han bara fortsatte med hela sin tyngd på mig! (tror faktiskt det kom några droppar) - men tillslut slutade han och jag skratt-grät typ.. Men så ger han mig ett ko-slick i ansiktet... från hakan till pannan.. och det är så Äckligt! - Med hans snusgojja i munnen.. Och det där utlöste ännu en gråtattack.. en chippa-efter-andan-gråt.
Idag skrattar jag ju åt det, men igår var jag helt knäckt.
Ja, så vårt 4-årsfirande var väl ingen dröm precis. :)
Det visade sig att tjänsten på Älvängenskolan bara var en halvtid på 20tim/veckan. Jag anser att det är dumt att tacka nej till en utbildning för så få timmar. Då har jag ju t.o.m en bättre tjänst på mitt kvällsjobb.
Fick ringa pappa och bror för att få råd, och båda två höll med. De två är de mest uppriktiga och ärligaste personerna i mitt liv. Alltid bra råd.
Jag avskyr svar som "Det är upp till dig - Det är ditt liv - Det får du själv bestämma - Det vet väl inte jag" Jag frågar ju av en anledning. . . .
Snart är det Julafton. Bara 3 dagar kvar. Julklapparna är klara, julpyntet är framme. Nu är det bara granen som ska in också. Har redan plockat fram julgranspyntet. Och skinka ska också göras, om det blir någon i år?
Det tror jag nog.
Kan ju bjuda på lite bilder från vårt jul-hem.
Den blå tomten jag har fått av farmor.
Också fått av farmor. Har en massa men pallar inte ta kort på alla. :)
Kaninerna på julgransmattan som vi fick av mormor. Tomten på julgransmattan. Såååå fin!!
Och så här ser resultatet ut. Jepp, det är mormor som sytt.
Jag ringde Rikard tidigt imorse och berättade att vår cirkulationspump krånglade imorse. Den låter jättemycket, knarrar och gnisslar. Den har hållt på så i några dagar så nu var det dags att byta den. Man vill ju gärna inte att den stannar för då börjar vattnet koka om man eldar. Vilket är riktigt otäckt! Hela huset börjar brumma och skaka. (Been there done that). Men den betedde sig mycket konstigt imorse, trycket sjönk, temperaturen ökade, och så började den knarra och gnissla igen och så höjdes trycket igen. Sådär kan man ju inte ha det..
(Cirkulationspumpen är den som pumpar runt varmvattnet i huset.)
Men den har suttit där i 20 år så den har ändå hållt mycket bra måste jag säga.
Så för 1 timma sen så kom Rikard hit med sin arbetskamrat Tony och började byta ut pumparna.
I alla fall så stod jag i pannrummet med Tony och tittade på när han bytte ut pumpen, medans Rikard försvann ut i bilen för att hämta nån skruvmejsel.
Men så hörde jag bara ett högt kvidande från Rikard när han var påväg nerför trappen. "Jaja, han slog väl i knät eller nåt" - tänkte jag. Men så började han pusta och stånka och fortsatte kvida. "Nu är det ren smärta"- förstod jag då för Rikard är INTE den som gnyr i onödan.
Han är gjord av sten min pojk.
Men inte nu - dessvärre..
Jag frågade "hur gick det?" - och ställde mig i dörröppningen och såg Rikard stå framåtböjd i trappan med foten uppe på knät. Och det enda han sa var "Jag såg den ju! Jag såg den! Varför i helv*te trampar jag där då!!!"...Och "Ooh nej! Usch, fy!" - sa jag (och satte händerna för öronen av nån konstig anledning) och då kom även Tony snabbt för då förstod han också att det var nåt väldigt fel.
Och det var det... väldigt.
Han stod med ena foten lutad mot knät och höll sig i husväggen, och under kängan så satt där en bräda.. AAAAAaaj!!
Så Tony tog fram kniven och satte spjärn mot sulan och började bända och böja brädan. Och stackars Rikard kved av smärta. Den brädan satt där.. Tillslut så lossnade den och Rikard slängde av sig kängan, och mycket riktigt, där var det spikhål... två stycken dessutom!
Och det var ju som ni ser inga små spikar heller.
Mitt stackars hjärta. Det får bli stelkramp för honom nu.. <3
I torsdagskväll kl 22:30 kom mina föräldrar fram till oss i Skepplanda. Då åkte de hemifrån kl 17.00! Snön vräkte ju ner i Blekinge den dagen (Och gör det kanske fortfarande?) Så därför gick det ju inte undan precis. (Ca 70km/h). Men huvudsaken är ju att de kommer fram. Så den kvällen blev det lite mackor och te. (Det brödet Ammi och jag bakade, godaste!). På fredagen steg vi upp tidigt och tog bussen in till stan. Och det var K N Ö K A T !! Kändes som att hela Göteborgs befolkning gick runt på stan. Men vi hade iofs inte förväntat oss nåt annat. Helgen innan julafton.... säger ju sig självt. Men där inne hittade jag lite fler julklappar. Chilli är skitbra! JÄTTESNYGGA indredningsgrejer och till bra priser. Så är ni i Gbg så gå in där. Ligger i brunnsparken. Självklart åt vi även på Kina. Det är obligatoriskt när familjen hälsar på. =) Sen gick vi vidare på stan. Tog inte bussen hem förrän 7 timmar senare. På kvällen åt vi räkor och drack vin. Lördagen så bytte vi fönster på övervåningen i vårt sovrum. Eller vi... pappa och Kalle fick äran. Mamma och jag pulade lite med annat. På kvällen åkte vi till Sollebrunn ihop med Ammi och Kalle och åt julbord!.. Ett gammalt gästgiveri från 1700-talet! Huuuuur fint som helst!! När det kommer till julbord så ska det inte vara på nån stel hightech-restaurang inne i stan... utan det ska vara ute på landet, med skog runt omkring, i en gammal gammal byggnad med allt det gamla bevarat, lågt i tak och ... mys helt enkelt. Precis som igår! Så det blev vi riktigt nöjda med allihopa. =) Jag får hålla med Ammi att vi kan göra det till en årlig grej =) Nu ska jag se vad Rikard har för sig. Idag kommer Larsa och tapetserar, tjoho!
Ser fram emot den första delen av den fjärde filmen nåt sjukt nu! Här har ni ju ett smakprov på vad som komma skall. ;) Men det är bara som en piss i nilen med tanke på allt annat som kommer att hända. :)
Idag har jag och Rikard varit och tittat ut tapeter till datorrummet och hallen på övervåningen. Första gången vi var där och tittade på tapeter till hallen (där nere) så blev vi fruktansvärda ovänner. Haha. Men denna gången gick det så himla smidigt! Vi delade på det, Rikard fick bestämma ena rummet och jag det andra. Haha. Som små barnungar...! :) Men det gick jättebra, och jag tror vi båda blev väldigt nöjda med varandras val. Jag ville ju hålla det så neutralt som möjligt eftersom jag ser datorrummet som ett potentiellt barnrum i framtiden. Men det är ju lätt att ändra på tyckte Rikard. Bara till att smälla upp en tapet med hello kitty eller stålmannen så är det ju klatt! :) Dessutom så sover ju lillan/lillen hos oss till en början. Och under tiden renoverar man ju om barnrummet.
Nog om det..
Hallen blir jättebra, Rikard valde fondtapet, och TACK! ... Han lyssnade på mig när det gäller färg på hela övervåningen. VIT. Jag vill ha det som ljust som möjligt eftersom det är ett stort rum, ett fönster och spisen går i vitt. Så det kommer bli öppet och fräscht. Nöjd nöjd nöjd!
Den tapeten jag valde till datorrummet är randig, men jag vill inte ha den lodrätt utan vågrätt. Haha! Ja jag vet.. krångelmaja. Men det är så snyggt tycker jag. Dessutom blir det ett "djup" i rummet. Rikard satte sig emot lite, men så bad jag han ringa Larsa (Rikards morbror) och fråga om det var okej att han tapetserar vågrätt. Haha! Blev ett enda stort gapflabb i andra änden! :) Men han sa att "ingenting är omöjligt". :) Perfekt!
Nu får jag fortsätta med maten.. Stek idag... gott!!
Jag såg reprisen från igår på datorn imorse. Och jag tyckte så otroligt synd om Bonde Tomas. Det är klart han blir förvirrad med massa kvinnor på gården som drar i han från höger till vänster. Och som om inte det vore nog så har han ett helt filmteam efter sig dygnet runt. Han är ju van i att vara helt ensam. Och faktiskt så Fick han upp ögonen för två av dem. Men då blev det tredje helt psycho och ville ha mer uppmärkssamhet. Men OM han INTE vill ge henne det då? Packa och åk. Hon satte ju säkert en sån press på honom att det gick ut över de andra också. Därför såg inte de "hans rätta jag" och drog de också. Och ensam blev han. Eller blev han ensam med psychot, det får vi se nästa vecka...
Tomas-stackarn.
Däremot hade jag min favorit från första början. Och det var Lindha. Kolla på henne, visst ser hon väl härlig ut! Men tyvärr var hon den första som fick åka.
Ann-Katrin... ja herregud. Säkert snäll som få, men where´s the rock´n roll? Och vem går på en superdejt med shorts och t-shirt? Som hon redan springer runt med hela dagarna på gården. Håller med hennes dejt - "Jag tyckte hon kunde ha en klänning på sig". Säkert supersnäll - (scch, men det är korna också). Hon borde komma igång lite mer - hon har ju det i sig - "en tagga trå, en tagga trå, de ä en trå, me tagga på" *garv*
(Där ville jag ha ett nackskott!)
Däremot denna helmysiga karln Roger blev jag förvånad att hon inte valde. Hela han skuttade ju av känslor, han ville ju så väl och han var så glad. Jag tror helt klart hon hade fått snacka lite mer om hon valt denna sprätten. :) (Men strumpor med sandaler är absolut förbjudet!)
Varför gör de så tråkiga julkalendrar nu för tiden? Jag tycker att julkalendern ska ju handla om mystiska tomtar, vättar och magi som spelas in långt in i de Norrländska skogarna...
...Inte ska det väl spelas in i Stockholm city och handla om en flicka vars morsa är singel och försöker få ihop med det med grannen?
Det är ju helt vansinnigt!!
Nej, när julkalendern går i samma stuk som berättelsen "Endast tomten är vaken" som de visar på julafton efter Kalle Anka - då kommer jag att titta!
För det är en riktig julkalenders-berättelse i mina ögon och öron.
Det är lite tråkigt att inte få träffa sin pappa på farsdag. =/ Men vi ska ju komma ner till honom när han fyller 55 nu den 20 november. Och sen har ju jag iofs skickat en liten present med posten. Som kommer fram imorgon, råkade vara lite sent ute.
Idag har Rikard och Kalle donat en massa här hemma. Vi har tilläggsisolerat ute i gamla tvrummet här på övervåningen. Märks skillnad direkt nu när vi kom hem att det är några fler plusgrader. Elementen är ju nerkopplade tillsvidare. Men det blir jättebra! Och jag smider mina planer på hur jag vill ha det.. :) Men så får vi ju kompromissa lite med varandra. Kommer i vilket fall som helst bli kanonbra! Så snart drar vi även igång med sovrummet. Men där blir det att renovera ordentligt med nya tapeter och hela kittet.
Ikväll har vi ätit middag hemma hos Ammi o Kalle. Två dar i sträck - kan ju inte bli bättre =) Bortskämd är man. =)
27 år och rakt igenom en äkta Blekingska! Flyttade upp till Västkusten pga den starka kärleken! Bor i en villa i Skepplanda ihop med min sambo Rikard och våra små katter Keyser och Knorris!
Och så här ser resultatet ut. Jepp, det är mormor som sytt. 
Och vad är julen utan Hälge? 
Och så ser det ut i hallen.. dålig bild. 
